blogg

Oktober 13, 2017
Är THS verkligen en bra pastorsutbildning?
Förutom att jag är lärare på THS har jag också en deltid inom Equmeniakyrkan som rekryterare av nya medarbetare. Det gör att jag ofta möts av frågan om THS är en bra skola för de som vill bli pastorer. Inte så sällan finns det en kritisk biton av att det var bättre förr, på de gamla frikyrkoseminariernas tid.
Pastorer Equmeniakyrkan

Själv har jag läst tre år på Svenska Missionskyrkans teologiska seminarium på Lidingö, ungefär sex år på Teologiska fakulteten vid Lunds Universitet och sedan varit lärare på THS sedan starten 1993. Jag har därför en del att jämföra med. Och min uppfattning är att THS är den bästa pastorsutbildningen av dessa tre.

Vad är det då som gör THS till en bra pastorsutbildning? Att där pågår akademiska kurser i teologi är en självklarhet. Det begränsade utrymmet tillåter mig inte att beskriva dem närmare. Det får ske i andra blogginlägg på denne sida.

Men Equmeniakyrkan bekostar en hel rad andra moment som ingår i pastorsutbildningen, och som inte lagts efter de akademiska kurserna, som i Svenska kyrkans utbildning, utan lagts parallellt med kurserna, i tron att akademi och pastorsmoment befruktar varandra. Här är några exempel:

  • Undervisning i kommunikation och röst- och talteknik, både individuellt och i grupp.
  • Sammanlagt åtta veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i församlingar.
  • Predikoövningar i kapellet som spelas in och kommenteras i ett gudstjänstseminarium.
  • Gudstjänst varje vecka mitt i schemat med föreläsningar och med en lärare eller någon gäst som predikant.
  • Andligt forum tre gånger per termin med ett föredrag och uppföljande samtal i grupper med en lärare som samtalsledare.
  • Femton terapeutsamtal sista läsåret för att lära känna sig själv och bearbeta den kommande yrkesrollen.
  • Fem heldagar sista läsåret i form av Equmeniakyrkodagar då man bland annat får veta mer om de resurser som finns på Equmeniakyrkans och Equmenias nationella kansli.
  • Fyra kvällsamlingar per termin med olika gäster, samtal, gemenskap och andakt.
  • En långhelg varje höst med resa till en lägergård i en av kyrkans regioner, med gemenskap, andakter, nattvard, besök av gäster, samt medverkan i olika gudstjänster.
  • Möjlighet till sommarpastorstjänst i någon församling.
  • En retreat varje läsår, vartannat år på en retreatgård och vartannat år på en lägergård.
  • Regelbundna gudstjänster och luncher tillsammans med de regionala kyrkoledarna.
  • Möjlighet till enskilda samtal med Equmeniakyrkans egna kaplan och två kontaktpersoner på THS.
  • Ett frivilligt mentorsprogram med församlingsanställda pastorer som mentorer.
  • Ett aktivt stöd från de regionala kyrkoledarna i sökandet efter en första tjänst.
  • Kallelsedagar varje vår med seminarier, bibelstudier, samtal och andakter.

Inget av detta finansieras av staten utan av kyrkan (och i något fall av pastorskandidaternas bokloppis och tidningen Årsringar). Här finns alltså ingen bundenhet till krav från myndigheterna, utan kyrkan är fri att själv forma momenten. Och de formas med detta enda syfte att skapa så bra pastorer som möjligt.

Det finns ett intresse och en omsorg från Equmeniakyrkans sida om varje pastorskandidat från antagningen till ordinationen. Det kyrkan vill se är en kunskapsmässig, personlig och andlig mognadsprocess som leder fram till att pastorskandidaten efter några år kan ta ansvar som pastor i en lokal församling.

När någon blir antagen som pastorskandidat är det alltid resultatet av ett enhälligt beslut i antagningsnämnden. Den antagna pastorskandidaten kan vila i att den kallelse som man upplevt från Gud bekräftats av andra personer som utsetts till att pröva om kallelsen gäller just pastor, och pastor just i Equmeniakyrkan.

Pastorskandidaten har alltså en enig antagningsnämnd i ryggen, och därmed hela kyrkan i ryggen. Kyrkan har i och med det lovat att ge alla tänkbara resurser för att pastorskandidaten ska få redskap att bli den bästa tänkbara pastorn.

Är då allt på THS bra? Nej, inte i bemärkelsen att det inte kan bli bättre. Det är viktigt att lyssna in kritiska röster och pröva om något kan förbättras. Detta sker ständigt i till exempel utbildningsrådet där personer från THS, Equmeniakyrkan, Equmenia och pastorskandidaterna samråder.

Det är inte heller så att alla vi lärare är överens i alla teologiska och andra frågor. Det händer att jag känner mig ganska ensam och udda. Men jag vill hellre vara annorlunda i ett sammanhang där jag kan påverka och påverkas, än att finnas i en homogen miljö där vi alla bara klappar varandra på axeln.

Facebook Dela på Facebook

Twitter Dela på Twitter

THS-BLOGGEN
Här bloggar lärare vid THS om allt möjligt som har med akademi, kyrka och samhälle att göra.